hest

Är lite rädd för att lägga upp dem. Jag visste att min sits inte var perfekt, men såhär illa :S 
Får jobba med det!

Annars: Han går att ställa (positivt) han söker sig neråt (positivt) Han hänger i höger (negativt) bogarna smiter (negativt)

 Och för er som inte listat ut det, Lollis är mästerfotografen! 

Yo bros!

Jag legat hemma,sjuk,hela veckan. Inte för att det har påverkat mina dagar med Allyson nämnvärt. Jag brukar ha honom måndag,tisdag och nu för tiden även söndag. Nu i måndags hade jag som tur var en vilodag. Bra tajmat! Istället blev det en extra tömkörning.

I går, onsdag stack jag upp även fast jag inte var hundra. Min plastisbror på 12 bast fick skritta fram i ca 15-20 min,sen hoppade jag upp och kände lite på honom. Trav+galopp. Han kändes fin även fast jag inte riktigt orkade. Red i kanske 15min, baraför att han skulle röra på sig. Sen fick tobbe, plastisbrorsan skritta av utomhus 15 min.

Nu taggar jag Sömdag då jag ska försöka rida seriöst igen!

 

När jag kollar tillbaka i arkivet och ser hur fin han var då blir jag bara ännu mer sugen på att kämpa mig tillbaka dit. Han var så himla smal! Det enda som har blivit bättre sen dess är att hans pannlugg har vuxit ut och nu är lång, tjock och fin!

 Kolla bara bilderna!

Som de flesta andra söndagar jobbade jag morgon i stallet. Jag börjar 7.30 och slutar 11.15. Tyvärr så vart den här dagen lite mer kaosartad än vad jag skulle känt mig bekväm med.
I morse, påväg till stallet var det svinhalt! Jag cyklade på som vanligt, men ungefär 30-40 meter ifrån stallet halkar cykeljäveln och jag ramlar av. Gör illa rumpan, men det var inte så farligt. Det jobbiga kom när jag skulle resa mig igen. Det börjar pipa i öronen och jag ser alldeles suddigt. På något sätt lyckas jag ta mig in i stallet, men där i stallgången ramlar jag ner igen.
Blodsocker fall, javisst! Som tur var så är tjejerna i stallet änglar så efter en kopp te med väldigt mycket socker i och en kopp juice är jag fit for fight igen. Var ovanlig seg på att jobba, men det kanske inte är så konstigt. Egentligen inte särskilt farligt, men man blir ju väldigt rädd när det väl händer.

Tillslut blir jag ändå klar med skiten och kan hämta in Allyson. Min mamma  kom och hjälpte mig med det sista, så hon fick värma upp honom. Lydnad i skritten, lite trav-övergångar och sen även galopp. Efter det hoppade jag upp och kände på honom lite. Rätt stel men han sökte sig neråt väldigt fint. Skrittade några varv på volten, travade och även lite galopp. Väldigt fin!
Jag måste just nu rida med väldigt breda händer för att hjälpa honom med balansen, han är väldigt vinglig. Vi får jobba på att minska de allt eftersom.

Mål från marken
- Få bättre respekt
- Att han ska sluta att försöka klia sig på människor
- Skapa bättre relation till honom allmänt

 

Mål Dressyr.
- Att han ska gå in en avslappnad ärlig form.
- Att ta fler lektioner
- Att han ska ta skänkeln (den framåtdrivande tar han bra, det är på volten där han antingen tryckerinnåt eller utåt,och det går inte att korrigera.
- Att han orkar bära sig själv under längre perioder
-Kunna korta/länga galoppen mycket smidigare
- Behålla formen i övergångarna
- Galopp-skritt övergången ska bli amaaazing

Mål Hoppning
- Först och främst att börja hoppa igen
- Att få igenom halvhalterna även här
- Hoppa 90bana felfritt
 
Dessa mål är inte alltför långsiktiga, utan bara han får starkare muskler och bättre kondition så borde det bli bra. Jag ska försöka satsa så mycket jag kan det här året. Ska också försöka få någon att fota så ni kan få lite fräsha ridbilder!

Ja, kanske börjar bli dags att börja blogga här igen. Om inte för er, så för min skull. Så att jag kan kolla tillbaka och se våra framsteg.

Vad som har hänt sen i somras:
När jag kom hem ifrån småland hade Allyson gått på sommarbete i flera veckor. Han var hur tjock som helst och orkade ingenting i ridningen. Då det var mening att han skulle fortsätta gå i sommarhagen så gick det inte att rida ordentligt. Sadlarna passade inte längre och att rida längre än 30 min kändes lite halvt som plågeri.

 

 I oktober böt vi stall då han hade fått gå på lösdriften hela vintern annars och det kändes inte jättelockande. Det nya stallet låg i andra änden av uppsala så det blev mycket nytt. Ridhus, ridvägar, stall, stallregler, stallrutiner och framför allt ny färdväg för att komma till stallet överhuvudtaget.
Det hela började inte så bra då han lyckades sparka av sig en sko och bli halt det första han gjorde. Efter någon vecka började vi rida igång honom igen. Ridningen gick inte så bra. Han blev hård i munnen och stark. Inte alls så mjuk och och böjlig som han varit i början av sommaren. Vi tänkte att det berodde på att han fått nytt foder och behövde tid att vänja sig vid det nya stallet.

 

Trallade på i några månader utan att någonting blev bättre. Han var stenhård i högersidan och allmänt jobbig att rida. Hängde som en galning i högerstygeln. Nu i januari blev det värre och han fick åka på koll hos doktorn. Kollade tänderna om det var där det satt, men icke. Istället blev vi uppmärksammade på att han med vänster bak gick innanför vänster fram. Han kunde alltså inte spåra med vänster bak. Det blev vila i två veckor med medicin. Efter det satte vi igång honom igen. Det var bättre och även han var bättre.

Efter mycket om och men bytte vi även stall igen i februari. Vi flyttde till akademistallet i kvarnbo som är en ridskola med endast storahästar. Det enda som fanns ledigt var en spilta, men Allyson är hur cool som helst och trivs som fisken i vattnet.

 

I samma veva som vi böt stall började även en väldigt duktig tjej att tömköra honom. Vi hade fortfarande inte koll på honom i ridningen och fick igentligen inte igenom något av de sakerna som vi ville. Därför var det guld att få någon kunnig som kunde hjälpa till när det behövdes som mest. Och det gav resultat redan efter första gången!

I måndags för första gången på flera månader gick han att ställa i båda varven- Utan några konstigheter.


Så mina vänner, NU KÖR VI!